Ett år i Paradiset - Drömjobbet!

Om Maldiverna

Publicerad: 2010-01-24 11:33:40

Vid ett av Mina besök på Kuredu fick jag frågan av Mats Petré, tillsammans med sin bror Lars, en av ägarna till Anläggningen, om jag (chefred) visste någon svensk tjej som skulle ha lust att jobba på Kuredu ett år. Några månader senare, i maj 2000, började Nina Stenbom, sin tjänstgöring i Maldiverna. Hur var det då att arbeta i paradiset?

Kuredu Maldiverna Maldives air

Kuredu från ovan. Nina har simmat runt hela ön - det tog 2,5 timmar. :-)

Det har gått nästan 10 år sedan den dagen. Vi ses en iskall, snöig januarieftermiddag hemma i Umeå för att minnas tillbaka, både hon och jag. Nina är så förkrossande söt att hon skulle kunna orsaka multipel diabetes på 100 meter. "Jag trivdes superbra på Kuredu", berättar hon. Alla formaliteter med arbetsvisum o.dyl. sköttes av arbetsgivaren. Det gick jättesmidigt. All personal hade eget boende, de flesta med ac, och städning, tvätt sköttes av andra. Mat, husrum, en liten månadslön och flygbiljetterna ingick i kontraktet. Vi hade viss rabatt i butiker och barer också förstås. En behaglig tillvaro. I början var jag en del av Guest Relations och tog hand om gästerna samt körde aerobicspass dagligen. Efter en tid övergick jag till att bli Cashier och skötte om betalningar mm. Vi hade egentligen inte några exakta arbetstider men det var ledigt mellan lunch och tretiden på eftermiddagen, så det fanns tid för sol och bad även för personalen. Nina och hennes vän Carola fick den briljanta idén att de skulle byta ut en av sina promenader runt ön mot att istället simma runt. Borde ju vara jättebra träning?! De hade dock inte räknat med det stora revet på norra sidan som de måste simma utanför. Efter 150 heta minuter kröp de båda utmattade upp på stranden med ganska välstekta baksidor. Nina fnissar " det var inte läge att sitta på ett tag."

maldiverna maldives beach lagoon

Inget att anmärka på den här arbetsmiljön

Nina, som tidigare varit seriöst hajrädd, lärde sig dyka och blev även ena halvan i ett par med en av dykguiderna på dykcentret Prodivers, Stefan Stenhager. Hon är otroligt berest och har dykt i bl.a. Australien, Nya Zeeland, Mexico, Belize, Thailand och Maldiverna. Det sistnämnda är i en egen klass, speciellt vad gäller att se större fisk. Dagarna på Kuredu flöt ihop med varandra, det var sällan hon kunnat svara snabbt på om det var tisdag eller söndag. Man liksom jobbade OCH var ledig hela tiden på ett naturligt sätt. En blick i backspegeln säger att hon gärna hade varit kvar ytterligare ett år, hon var inte alls trött på tillvaron som anställd i Maldiverna. "Det var absolut ett drömjobb!", säger Nina.

haj shark maldiverna maldives

Nina är inte längre rädd för hajar

Det rådde en alldeles fantastisk sammanhållning bland personalen. Hon uppskattade den dynamik och spänning det låg i att möta så många olika nationaliteter. Människor från massor av olika länder, såväl Europa som Asien arbetar tillsammans på den lilla ön. En erfarenhet hon glädjer sig över att ha. Nina har arbetat på så skilda ställen som Ghana och Canada, där hon var "Brädbum" i Whistler en säsong. Kommer du att åka tillbaka till Maldiverna? "Absolut"!! Det finns bara så många ställen jag vill åka till, ler Nina. Varför tycker du att folk ska välja Maldiverna??? "Det finns ingen annan plats jag har varit på som kan mäta sig med Maldiverna när det gäller, stränder, det kristallklara vattnet, naturliga skönheten och de underbara människorna. Det är som en egen värld och allt annat känns avlägset." När jag jobbade på Kuredu ringde jag mycket sällan hem, det var som att leva i en bubbla där tiden stod stilla. Lugnt och harmoniskt.

Skriven av linda, 2010-01-24 11:33:40