Ett land av hav

Om Maldiverna

Publicerad: 2009-09-27 13:38:05

"Maldiverna är inget land, det är ett hav", så summerar Åsa Lundquist, chefredaktör för tidningen Allt om Resor och fortsätter: "På några få ställen där havet inte är så djupt framträder små plättar mark som mest är strand. För den som är ute efter sol och bad och en avslappnande semester är Maldiverna helt rätt".

Vi på redaktionen tycker att Åsas reportage är lite extra bra. Just för att hon så träffande fångar den där sprudlande förälskelsen som man drabbas av i detta magiska örike. Förälskelsen till ett land av hav. Här nedan följer ett större uttdrag ur Åsas reportage.

Jag ligger och guppar, och under mig har jag Maldiverna och dess undervattensinvånare i mängder. Jag känner mig nästan berusad, det är nog av den intensiva inandningen – jag är inte en speciellt van snorklare. Min första bekantskap med en maldivier är en lång, genomskinlig ålliknande fisk. Den stannar upp och tittar mig stint och länge i ögonen. Jag vevar allt jag kan med armar och ben för att han ska flytta på sig. Men icke, detta är hans land och jag är på besök. Jag vänder in mot land för att samla mod och nya krafter.

– Du får inte åka till Maldiverna om du inte snorklar, sa en bekant till mig innan jag åkte.

Med hennes ord ringande i huvudet ger jag mig ut igen. Korallrevet känns så nära att jag instinktivt drar in magen. Andas något lugnare. Bestämmer mig för att lyfta blicken, tar några bestämda simtag ut mot djupet innan jag tittar ner igen. När jag släpper horisonten med blicken och vänder den ner i havet så översköljs jag av en hisnande känsla. Korallerna stupar som en berg- och dalbana under mig. Det pirrar i magen och min instinkt är att ropa till, skratta och tjoa av glädje, men det blir mest bubblor.

Ett färgfyverkeri under ytan

Jag lugnar mig och ligger bara helt stilla. En bit bort ser jag en korall som ser ut som en gammal grekisk staty. Det är fantastiska formationer och klara färger. Det är bara att njuta. Jag flyter runt och börjar trivas rejält på min nya semesterort. Solen bryter igenom vattenytan och ett fyrverkeri uppstår under mig som överträffar alla ljus- och lasershower i hela världen. Helt upprymd av min snorklingstur simmar jag in till land med ett stort leende. Det här är paradiset!

Att bara ta ett steg rakt ut i luften för att omslutas av varmt friskt vatten, vad kan vara bättre? Vi är på båttur med snorklingsstopp. Mina nyvunna snorklingskunskaper ska sättas på prov mitt ute på havet, där land inte längre är en trygg tillflyktsort. Jag tar rygg på en av våra guider. Han rör sig i vattnet som om han vore mer vattendjur än människa. Först ligger han still och helt plötsligt tar han sats från stillaliggande och dyker rakt ner i djupet med en otrolig hastighet och styrka. Sedan simmar han sakta uppåt. Jag blir lite avundsjuk när jag inser att han tittar rakt in i det mäktigaste av konstverk: korallen.

Jag flyter som en kork uppe på ytan och inser att snorkling har många fler dimensioner än de jag har upptäckt. Hur jag än försöker kommer mitt huvud inte under vattnet. Men vad gör det – jag njuter för fullt ändå. Min ledsagare tecknar helt plötsligt vilt med armarna, och långt där borta i det kristallklara vattnet ser jag en stor, klumpig varelse ta sig fram på ett uppseendeväckande smidigt sätt. En sköldpadda! Sikten är oändlig och sköldpaddan glider fram en bra bit från mig. Och med handen på hjärtat är jag rätt glad för avståndet.

Ja, man får faktiskt inte åka till Maldiverna utan att snorkla. Det håller jag absolut med om efter ännu en dag omgiven av de mest fantasifulla formationer och färgglada fiskstim.

Slumra i skuggan

Maldiverna bjuder på paradisiskt liv. På eftermiddagen går jag en promenad. Jag tar den långa turen, den som går runt hela ön. De jag passerar är semesterfirare som kan konsten att njuta. Någon sitter i det grunda vattnet och läser, ett par spelar spel på stranden och någon slumrar under skuggan av en palm. Ö-rundan gör mig varken varm eller trött, den tar ungefär 15 minuter. Maldiverna består av 99,66 procent vatten med 1 190 öar där ingen punkt är högre än tre meter över havet. Och öarna är små. De öar som vi besökare kommer till är så kallade hotellöar. Det finns ett hotell per ö. Husen får inte byggas högre än högsta palmen. Det får inte heller vara för många hus per ö. Här på min paradisö, Kurumba, har alla personer 10 kvm strand för sig själva. Inget krig om solstolarna här, inte. Under min korta promenad hinner naturen komma med en uppvisning till. Ett häftigt tropiskt regn. Jag bryr mig inte om att ta skydd, det är som en varm dusch. Som den jag njuter av varje morgon i utomhusduschen med bougainvillea som tak vid min strandvilla.

Källa: Allt om Resor #9 - 2008

Skriven av joakim, 2009-09-27 13:38:05